Lite eftersnack.

Ja, det hände såklart en massa andra saker än de jag berättat om. Ska nämna några:

x   Maten tog så gott som slut efter lite mer än halva tiden. Regnet gjorde att (fick vi reda på sen) planet inte kunde ta sig
     över och genom bergspasset. Men vi hade björnkött och pannkakspulver och musslor så egentligen var det inte alls
     farligt. Det värsta var väl kaffet  som, trots ransonering, tog slut!  Jag gjorde örtte av barr, blåbärsblad m.m
    Planet kom när regnet upphörde och då blev det fest!!

x   Den man som eldade uppe på elden..sköt en liten björn, som dök upp när han vadade efter stranden. Två av oss 
     satt i båten och  hörde inte hans signalskott förrän vi stannat, långt därifrån. Vi vände tillbaka och när vi närmade oss  såg vi honom  stå dubbelvikt i vattnet, gungandes...  Han var helt "borta" och svamlade om att björnarna kommit    tillbaka och han  hade skjutit upp alla skott, utom ett- som signalskott. Det tog en stund innan vi fick ur honom att han   skjutit  på en björn men att han sett tre och de kom tillbaka och då fick han panik..
     Medan han stod och höll sig för magen, gick vi för att söka efter björnen. Den hade rullat nerför strandbanken 
     och inte rört sig mer, sa han.  Den låg alldeles i kanten- vi såg den från stranden.
    Mannen såg på när vi flådde och lastade båten. Sen, när vi kom till lägret, halade han fram en vit skyddsoverall och
    började glatt småkarva lite på skinnet.
    Ett par dagar efter började han få lappsjuka- han låg i tältet med en flaska sprit som sällskap och skulle absolut åka
   med till stan när (om) planet kom...Pratade bara om att komma hem. Det var riktigt synd om honom.

x  Vi utforskade terrängen trots regnet och tog massor med bilder. Det regnade , dag och natt i 10 dygn!!!
    Ja, det varierade mellan spöregn och lätt dugg, så när solen äntligen visade sig, blev vi lyriska..
     Helt torra kläder, stövlar och sovsäckar! Det torkade upp i skogen och runt vårt, nu bitvis rätt leriga, läger.

x   Blommor och andra växter bara poppade upp på några dagar. När vi kom var det meterdjup snö på många ställen.
     När vi for därifrån blommade hallon, blåbärsris och flera olika blommor som jag inte vet namnet på.
     Hittade ett örnbo, en järv var inne i lägret och stal kött, såg piggsvin som släppte ifrån sig en massa piggar när vi
     kom för nära den. 
x   En otrolig upplevelse var när två valar !! kom simmandes i viken. Att det var en val bevisades genom att den sprutade
     en kaskad med vatten från huvudet.. Blev så överraskade att ingen av oss tänkte på ...kameror!

x  Vårt läger blev mer och mer praktiskt utformat med olika lösningar. "Eldmannen" var värst- han hade en egen stolpe
    där han fäst sin tandborstmugg! Han hade egna klädgaljar (som vi hjälpts åt att tälja till av grenar) och han hade
    "paxat" vissa värmestenar att sitta på eller använda till klädtorkning.
    Till saken hör att han aldrig legat ute i skogen på liknande sätt så han är väl den som lärde sig mest av denna resa.
    Minns att han sa att han ville, att den björn han skulle skjuta inte fick vara speciellt stor, för den måste passa
    ovanför soffan i gillestugan...ha,ha! Olika jägare finns det ja.

x  Jag glödritade, med en spik som jag värmde i elden, på en tillsågad träplatta,Motivet var det ståtliga berget och det blev eldmannen som fick det färdiga resultatet. Undrar om han har den kvar...

x  Eftersom en av oss inte fått skjuta någon björn, fick vi byta läger när planet kom för att hämta "hem" oss. Så vi fick
    ett extra dygn i skogen. Detta användes till fullo och innan planet kom nästa kväll så hade ytterligare en björn fallit.
    Jag var med på eftersöket och det var verkligen spännande och osäkert.  Vi höll på länge och fick gå fram och tillbaka
    över ett stort område innan vi hittade den. Den låg så till att den skymdes av ris och buskar.

x Det var med vemod vi packade ihop våra saker i det gamla lägret och även i det sista som  vi försökte återställa
   platserna så gott det gick.
   När jag satt i det lilla planet (som kördes av en 17-årig kille) på väg tillbaka till Anchorange, visste jag att jag aldrig skulle få återse just denna plats igen, så känslorna var blandade- glädjen tog ändå överhanden och de 17.000;. som jag sparat sedan jag hade mitt  första jobb var ingenting mot det jag fått uppleva: 
   
Min dröm hade uppfyllts, att få jaga björn i Alaskas vildmark.