Ojsan då,...
Eller ska jag ändra uppfattning om hur jag ska förhålla mig till detta påfund som bloggandet faktiskt är?
Kanske ska läsa lite i mina gamla dagböcker och kolla vad jag gjorde för en massa år sen?
(Men då kommer väl ångesten krypande över min prestationsångest jag hade då. Som har blivit mycket mindre numera)
.Att jag inte jobbade ihjäl mig på skolan och hemma och borta och överallt, det förstår jag inte. Jo föresten, det höll ju inte i längden om man säjer..
Jag minns iaf att jag hann städa huset och springa med 4hundar innan jag for på skolan .Kl.9 började jag och hade tex 7 lektioner idrott ,där jag var med och ledde uppvärmningen, alla 7 lektionerna. Väl hemma , efter middag och nån tvättmaskin, kunde jag göra 5gevärsremmar och rensa några rabatter ...
Jag tror att jag ska skriva av några gamla dagbokssidor här, det kan vara bra som terapi ..kanske, eller så kan det påverka någon till att inte gå på så förbannat som jag gjorde.
Men man ska aldrig ångra ngt man gjort ,om man trodde att man gjorde rätt, för annars skulle man ju gjort på ett annat sätt -såklart. Erfarenheterna gör förhoppningsvis att man inte gör samma misstag igen. Livets skola kallas det väl?
skriven
kul att läsa din blogg ewa, som jag lyckades hitta på nått sätt:) hoppas allt är bra med dig! kram